Resans strapats nummer 3.

Tagresan gick bra.
Ett aventyr som alltid. Men lyx och en kvinnlig ingenjor fran Pune som glomde hoppa av sitt tag nar vi visade henne bilder fran Sverige, ett gammalt par som sag nyforalskade ut och tog oss till sina hjartan nar vi ville bjuda dom pa te.

Tagresan gick bra, men an var vi inte framme vid var destination Hampi.
En tagresa och tva bussresor senare hade vi sett andra delar av Indien an den Mumbai hade att erbjuda. Forsta tagresan Guntakal-Bellamy bjod pa uppstandelse fran lokalbefolkning av sallan skadat slag och vi blev nastan av med saval Lonely Planet som tagguide, men pa kopet blev vi bjudna pa bade det ena och det andra. Synd ar att vi hundraprocentigt inte vagar lite pa vara magar (trots att Anne aterhamtat sig och Sara annu inte blivit sjuk (ta i tra!)) varfor vi snallt var tvugna att avboja erbjudanden om diverse indiska frukostlackerheter. Bussresorna Bellamy-Hospet, Hospet-Hampi var skumpiga och smutsiga som sig bor. Sara njot, Anne var smatt radd att vi skulle komma vilse men slogs av charmen i att aka lokalbuss.

Hampi. Hett. Heligt. Haftigt.
For er som hort Sara tala om Hampi innan sa har hon ungefar samma kommentarer som innan. Nastan religiost intryck av alla stenformationer och de hundratals tempel som finns att skada. Vi har i allafall sett ett femtiotal, i sallskap av ett tysk-schweis-osterikiskt par, och blivit erbjudna att se ytterligare hundratals av rickshawforare som gor allt for att tjana pa de relativt fa turister som ar kvar. Hett ar det, som bara den. Men med en siesta under ett gigantiskt mangotrad ar det finfint. Hampi ar haftigt.

Nu till morgondagen.
Hampi-Chennai pa natttag lte mer hardcore den har gangen. Sleeperclass utan AC, utan fonster, med en annan del av Indien in genom fonstret. Vi anlander, om allt gar som det ska, till Chennai pa onsdag morgon for att flyga till Andamanerna pa torsdag.

Vi tanker pa er alla och onskar att ni njuter av varen sa mycket ni kan at oss ocksa.
Puss Puss

Anne och Sara, Hampi, Indien.